Individuella inlägg kan bedömas/värderas med hjälp av en skala och utifrån teorin om
enskilt (rationellt) och socialt (empatiskt) inriktat vetande (kunskap).
Denna teori kan hjälpa Dig att betrakta mänskliga mellanhavanden på ett nytt sätt.
Den beskriver två olika sätt att som vi kan använda för att utvärdera
det vi ser eller hör. Även om var och en av oss kan tänkas använda
dessa två metoder i olika omfattning i olika sammanhang så kan det vara tjänligt
att föreställa oss två personer som exempel, en som framförallt är en
enskilt (rationellt) inriktad vetare (Jonas)
och den andra (Anna) som huvudsakligen är en socialt (empatiskt) inriktad vetare.

  • Jonas tycker om att förbli så 'objektiv' som möjligt utan att inbegripa sina känslor. När han diskuterar med andra människor som kanske har andra åsikter än honom, så tycker han om att försvara sina egna idéer genom att utnyttja logik för att hitta luckor i den andres argumentation. Jonas är en mycket starkt enskilt (rationellt) inriktad vetare.

  • Anna är mer känslig gentemot andra människor. Hon har utvecklad empatisk förmåga och hon tenderar att lyssna och ställa frågor tills hon känner att hon får kontakt och kan förstå den andres utgångspunkter. Hon lär sig genom att dela de erfarenheter som ledde till den kunskap hon finner hos andra människor. När hon talar med andra så undviker hon konfrontation och försöker ofta att hjälpa den andre om hon ser en möjlighet att gör det, genom att använda logiska förslag. Anna är en mycket starkt socialt (empatiskt) inriktad vetare.

Lade Du märke till den könsmässiga skillnaden här? En del studier tyder på att det statistiskt tycks finnas en tendens till en sådan skillnad. Enskilda människor kan dock befinna sig var som helst på en skala mellan dessa två extremfall. Om man vill att en samarbetsinriktad och effektiv grupp av lärande så vore det bäst om var och en hade förmåga att använda båda formerna av vetande (kunskap). I en speciell typ av situation som i ett nätbaserat forum så kan ett enskilt inlägg av en person visa upp endera av dessa kvaliteter, eller t o m båda. Någon som normalt är väldigt socialt (empatiskt) inriktad kan göra ett inlägg som låter väldigt enskilt (rationellt), och vice versa. Syftet med att bedöma/värdera varje inlägg är att:
a) hjälpa Dig att tänka på dessa frågor när Du läser andra inlägg
b) ge återkoppling till varje författare angående hur de uppfattas av andra
Resultaten används inte på något sätt för att bedöma/värdera/betygssätta studenterna/eleverna/deltagarna/de lärande på något sätt, de är enkom till för att hjälpa till att förbättra kommunikationen och lärandet.
Om Du är intresserad så får Du här några referenser till de författare som ursprungligen utvecklade dessa idéer:
  • Belenky, M.F., Clinchy, B.M., Goldberger, N.R., & Tarule, J.M. (1986). Women's ways of knowing: the development of self, voice, and mind. New York, NY: Basic Books.
  • Clinchy, B.M. (1989a). The development of thoughtfulness in college women: Integrating reason and care. American Behavioural Scientist, 32(6), 647-657.
  • Clinchy, B.M. (1989b). On critical thinking & connected knowing. Liberal education, 75(5), 14-19.
  • Clinchy, B.M. (1996). Connected and separate knowing; Toward a marriage of two minds. In N.R. Goldberger, Tarule, J.M., Clinchy, B.M. &
  • Belenky, M.F. (Eds.), Knowledge, Difference, and Power; Essays inspired by “Women’s Ways of Knowing” (pp. 205-247). New York, NY: Basic Books.
  • Galotti, K. M., Clinchy, B. M., Ainsworth, K., Lavin, B., & Mansfield, A. F. (1999). A New Way of Assessing Ways of Knowing: The Attitudes Towards Thinking and Learning Survey (ATTLS). Sex Roles, 40(9/10), 745-766.
  • Galotti, K. M., Reimer, R. L., & Drebus, D. W. (2001). Ways of knowing as learning styles: Learning MAGIC with a partner. Sex Roles, 44(7/8), 419-436.

Index över alla hjälpfiler